Citatet
Aptitretarna
Skrivet av Jens Linder 07:00, 18 februari 2010
Hackkorv- Jag tycker att den smakar gammaldags på ett suggestivt vis.
är en värmländsk inälvskorv, till exempel gjord av nöthjärta, nötlunga,
svinlever och kryddor, och ibland korngryn. Påminner om pölsa och korvkaka. Jag tycker att den smakar gammaldags på ett suggestivt vis.
Det finns faktiskt en hel bok om denna eminenta korv: “Boken om hackkorv” av Bo Göran Sjögren. Jättekul läsning!
Vad har ni för minnen och hågkomster av hackkorv? Berätta!
Fantastiskt initiativ det här med svensk chark Jens!
Hackkorven avnjuter jag helst ganska hårdstekt med mandelpotatispuré och rödbetor. Rostat knäckebröd med lagrad hårdost samt en sval lager gör det hela till en ren njutning.
Dagens tips är annars att tärna ett par skivor hackkorv och röra ner i pyttipannan - en mycket lyckad smaksättning.
Eustace H. Plimsoll, 14:57, 4 mars 2010.
Värmländsk och värmländsk… den finns nog litet varstans. Ett praktiskt sätt att ta reda på diverse restbitar från slakten. Pölsa är i princip samma sak, fast ofta lösare i konsistensen och utan korvskinn. (Min far var slaktare och charkuterist, så jag har varit med vid tillverkningen åtskilliga gånger.) Hemma i Hedemora kallade vi den även för stångkorv. Serveras knaperstekt, med stekt potatis och rödbetor. Mums!
…Jag säger nästan som Bodil Malmsten”Det är fortfarande inte någon ordning på mina recept” (hon sa:papper). Surkålssoppereceptet finns bland en hög papper(recept) som är 3 dm hög, det kommer så småningom. Men den jag gjorde var “råspontan”, minns ingenting tydligt var akuthungrig som 10 vargar. Den var supersimpel…Kastrull+vatten+buljongtärning=bring to boil, hivade i hela påsen med surkål,koke upp, mumsa. Hade inte ens lök i tror jag.Men gott och mjölksyre syrligt var det.Plainsomtusan; )
Mmmmjölksyrat, 23:40, 18 februari 2010.
Hackkorvens dag - En underbar dag bloggat av Saralingon
Många är de som drabbas av något slags betingat näsrynkar-tics då de hör ordet “hackkorv”: Själv växte jag upp med hackkorvsmackor hos farmor och farfar, så hos mis mig rinner istället saliven till när jag tänker på den där gråa geggan inpressad i blankt skinn.
Det är ett sporadiskt umgänge vi har, hackkorven och jag. Långa perioder kan vi glömma av varandra,men vid varje återförening är det som om vi aldrig varit skillda åt. Today is reunion day. Med ett glas mjölk!
Nätet är oändligt. Ett bevis på det är var ens texter kan hamna. Jag hittade tillexempel en del av en recension av Bröllopsfotografen på en fanssida för den värmländska specialitén hackkorv. Ingift i Värmland känner jag mig rejält stolt över att citeras på en sida som hyllar denna otroliga maträtt. Denna gryniga, sörjiga, konstistens- och färglösa kaka som kallas hackkorv. Maträtten som ger ordstävet varken hackat eller malet en helt ny dimension. För något decennium sedan skulle jag ha vägrat att ens smaka hackkorv men efter ett halvår i haggisens hemland Skottland fick jag smak för grå inälvsmat och provade glatt när Värmländska maken bjöd. Hackkorv med potatis och rödbetor.
Jodå, liksom haggis smakar hackkorv mycket bättre än sitt rykte. Ungefär som Björn Ranelid (nej, för guds skull, det handlar inte om hur han smakar) som visade en helt ny sida under gårdagens avsnitt av Stjärnorna på slottet, en förövrigt fascinerande serie. Ranelids attack mot alla sina mobbare gav helt klart nytt perspektiv. Jag har i svaga ögonblick också sett kändisar som offentligt villebråd men givetvis har de också känslor. Men, med risk för att bli lika långdragen som den skånske författaren avrundar jag. Nu genast.
Månadens citat kommer från Jönköpings Nytt och är en recension av Ulf Malmros film Bröllopsfotografen.
“Jag var kär i Värmland redan innan och jag måste säga att förälskelsen växt. Trots att Värmland skildras långt ifrån idylliskt vill jag mycket hellre både leva och dö där än i det tillrättalagda, stilfulla och urtrista Djursholm. Hellre hackkorv i Molkom än hängmörad oxfilé på Djursholm.”
Gabriella Fäldt gabriella.faldt@jnytt.se
Jag gjorde detta, men den föll mycket snabbt sönder till en gröt, inga skivor inte.
Smakade på geggan som var jättegod, men som för mig till 100% smakade och såg ut som Pölsa.
Sökte lite på nätet, men blev inte klokare, än att det borde vara en värmländsk specialitet.
Finns det någon värmlänning här, eller nån annan som vet.
Skall hackkorv bete sig och smaka som Pölsa, eller kan det vara så illa att jag faktiskt har köpt Pölsa och Scan har klantat sig med märkningen?
Sida:Skriet från vildmarken.djvu/125
Från Wikisource, det fria biblioteket.
»Bah! Vad är det för strunt!» sade John Thornton, »Buck kan sätta släden i gång, om den så vore lastad med tusen!»
»Ta den loss? Och gå hundra yards med den?» frågade Matthewson, en matador från Bonanza, han som hade skrutit med de sjuhundra.
»Tar den loss och går hundra yards med den», förklarade Thornton kallt.
»Nåväl», sade Matthewson långsamt och bestämt, så att alla kunde höra det, »jag har tusen dollars på fickan, som säga att han inte kan det, och här ä’ de.» Varpå han slängde på disken en påse guldstoft så stor som en hackkorv.
Ingen talade. Thorntons tanklösa utmaning, om det nu var en sådan, hade blivit antagen. Han kände hur blodet steg honom åt ansiktet. Hans tunga hade spelat honom ett spratt. Han visste icke alls huruvida Buck kunde sätta tusen skålpunds last i gång. Det var ju en halv ton! En kolossal tyngd, som gjorde honom häpen. Han hade en stark tro på Bucks styrka och hade ofta trott, att han skulle kunna rå med en sådan börda, men aldrig förr än nu hade han stått inför möjligheten att pröva det — och nu stodo minst ett dussin män med sina ögon fästa på honom, tysta och avvaktande. För övrigt hade han visst icke tusen dollars, och lika litet hade Hans och Pete.
torsdag 31 december 2009
Aptitretare inför det nya året
Morfars yllesmoking från 20-talet åker på i år igen och militärpälsen likaså. Extra bra nu när ishavskyla drabbat Göteborg. Något stabilt inombords behövs förstås innan jag går ut för att titta på fyrverkerierna. Lyckligtvis bar det sig så väl att jag hittade ett parti hackkorvar på Willys i Stenungsund. Jag köpte samtliga. Denna delikatess är nästan omöjlig att uppbringa i Göteborg. Först uppemot dalslandsgränsen brukar de dyka upp i livsmedelsaffärerna. Obegripligt att göteborgarna inte förstår att uppskatta denna kulinariska finess. Innehållsförteckningen visar dessutom på informativt och pedagogiskt sätt hur nyttig hackkorven är:
Nöt och grishjärta(25%), svål, vatten, korngryn, nöttalg, grismellangärde, grisnjure, nöt- och kalvlunga, koksalt, lök, socker, och kryddor
Eftersom jag hoppas på att bli bjuden på middag senare i kväll (blir jag inte bjuden dyker jag upp i alla fall) behöver jag inte alla korvarna nu. De får lagras i frysen och tills vidare skänka den inre tillfredställelse som innehavet av prima sovel ger. Men en läcker liten aptitretare får det bli nu direkt i alla fall. Till det behövs bara:
En skiva bröd
En klick smör
Tre skivor hackkorv
I ”Bola” Sjögrens legendariska Boken Om Hackorv föreslås både rödvin, champagne, whisky och belgiskt öl som måltidsdryck till hackkorv med den logiska motiveringen att eftersom priset på korven är så lågt kan man lägga mer på drycken. Så sant, men själv är jag traditionalist och håller jag mig till Explorer som jag råkar ha hemma och som Systembolaget beskriver så här
Doft : Ren doft med inslag av vete och liten ton av apelsinskal.
Smak : Ren smak med inslag av vete och liten ton av apelsinskal.
Ärligt talat är det någon som känt en ”liten ton av apelsinskal”? Själv tycker jag den har en robust, lantlig spritsmak och är ganska nöjd med det. Min bror påstår att man kan gröpa ur en bit fryst hackorv och servera snapen ur den, alternativt sätta en skiva på snapsglaset. Intressant men kanske lite väl avancerat för mig. Jag nöjer mig med mina vanliga Duralex.
Hackkorv är livet!
ARVIKA: Sällskapet Hackkorvens Vänner sprider korvens väl
;)
Foto: Pelle Lindström [Förstora]
I detta sällskap ingår västvärmlänningen Per Andersson.
– Sällskapets valspråk är: Hackkorv är mer än mat, säger Per med ett stort leende. Hackkorv är gourmet.
Per Andersson är känd från flera verksamheter, förutom att han numera är vd på Coffee Queen är han även ett känt namn i motorsportskretsar. Det var också i dessa kretsar som han för första gången kom i kontakt med det som blivit Hackkorvens Vänner.
– Det började egentligen i höstas, berättar Per. Vi hade anlitat restaurang Terassen i Karlstad för catering under en biltävling. Ett lyckat drag, de bar nämligen fram sina fantastiska specialare med hackkorv. Därmed var jag frälst.
Per, som redan tidigare var en inbiten hackkorvsälskare, var fast. Framför honom ”bullades” det upp en läcker hackkorvsbuffé i form av bland annat stubbhack, hackkorvspiroger och hackkorvstårta.
– Vi har alla våra laster, säger Per Andersson och skrattar.
För ungefär ett halvår sedan bildades Sällskapet Hackkorvens Vänner mera på allvar, med på invigningen fanns – Per Andersson. Bakom bildandet låg i mycket Terassens Kjell Björnstad och Bo Göran Sjögren. Bo Göran har även gett ut en bok om hackkorv.
– När jag läste boken första gången, det var en torsdag kväll, blev jag så sugen att jag fick åka ner till Konsum och köpa en ring, säger Per.
Per Andersson har även spritt sina kulinariska upplevelser till sina arbetskamrater. Han är därmed inte längre ensam på Coffee Queen om sin hemliga passion för hackkorv, numera visar även Markus Rask, Peter Larsson och Joakim Spetsmark helt öppet sina känslor för denna grånade korv.
– Fast mina andra kompisar börjar bli trött på mig eftersom jag gör hackkorv-snacks jämt när vi har fest…
Per Andersson lockas av det kryddiga i hackkorven, hans absoluta favoriter återfinns hos Bergqvists slakteri i Torsby samt hos Coops alla affärer.
– Bergqvist är mera pepparstark medan Konsums är rund och fin i smaken.
Sällskapet Hackkorvens Vänner satsar framöver bland annat på den årligt återkommande – och internationella – hackkorvsdagen. En dag som infaller lördagen efter älgjakten. Då ska hackkorven serveras och avnjutas under inspiration av bland annat dragspel och Gustaf Fröding.
– Vi ska vara stolta över hackkorven, säger Per Andersson. Det går att ”krydda” med hackkorv till i stort sett allt vi äter.
Hans-Åke Henriksson